På något sätt var det symboliskt: Halmstads BK:s Raul Ruiz utbytt redan efter 38 minuter mot Helsingborg och i besvikelsen slet han av sig tröjan och slängde den i spelargången.
Därmed klev den siste spanske spelaren i HBK ut från arenan, de som ett tag var fem, och vi har inte ens kommit halvvägs in i allsvenskan 2011.
Samtidigt kom Joe Sise in och med det hade HBK ett lag bestående enbart av spelare från i fjol. Tillbaka till ruta ett, alltså.
– Helsingborg fokuserade på att få Raul utvisad och jag vågade inte ta några risker eftersom det var samma domare (Stefan Johannesson) som nere i Malmö, motiverade tränaren Pep Clotet Ruiz det tidiga bytet.
Det var Pep som stolt handplockade liraren och spelmotorn Ivan Diaz och den karismatiske målvakten Nauzet Perez från sitt land.
Och det var Pep som via sina kontakter fick självaste Real Madrid att låna ut en trio spelare, Raul Ruiz, Javi H och José Zamora, till lilla Halmstad i Sverige.
Det skrevs som aldrig förr om HBK och den spännande spanska satsningen och förväntningarna, inte minst i stan, var skyhöga för nu skulle det minsann bli fotboll på riktigt och något annat än bottenkamp som under de senaste åren.
Men framgångarna uteblev.
Diaz och Perez bröt sina kontrakt, båda på grund av personliga problem och tragiska händelser inom familjerna, som gjorde att fotbollen inte längre var numero un.
Och även om hoppet att få behålla Ruiz, Javi H och Zamora även i höst så visste alla parter att lånekontraktet gick ut den 30 juni.
För i dag bär det av hemåt. Om det är för gott vet bara de själva och – Real Madrid.
Facit: Två mål och en assist. På 14 matcher.
Så nu står vi där. Bara Pep är kvar på ett sjunkande allsvenskt skepp med sju ynka poäng, utan självförtroende, utan en tillräckligt stabil defensiv och framför allt – utan ett anfallsspel ens värd namnet.
Fem gånger har HBK träffat mål och alltså tvingat motståndarmålvakten att ingripa. På de tre senaste matcherna.
Då vinner man inga heller.
Jumbon mot serieledaren. En seger mot en förlust. Sju poäng mot 28. Åtta gjorda mål mot 23. 20 insläppta mot nio.
Det var förutsättningarna inför matchen mot HIF och även om bollen är rund och traditionens makt stor så kunde det förstås bara gå på ett sätt, bortaseger.
Där det var farligt med stort F för HIF så det var farligt med knappt ett f för HBK.
– Typiskt en match mellan ett topplag och ett bottenlag. Vi får enkla mål medan Halmstad får slita för att ens skapa en målchans, konstaterade HIF-tränaren Conny Karlsson.
Men det var inte hela sanningen. Trots 1–2 var HBK inte ens nära och skillnaden stavades kvalitet och hög lägstanivå, där hela HIF-bänken troligtvis hade tagit en plats i HBK:s startelva.
– Jag som tränare kan inte göra mer än att fortsätta utveckla spelet och spelarna. Jag kan inte begära mer än att spelarna presterar, men tyvärr är det inte tillräckligt där vi i dag återigen straffas för våra misstag, suckade Pep som i dag testar brassen Leo och landsmannen Reyes.
– Men vi måste utgå från att klara oss kvar med det vi har, medgav han.
Mer än halva säsongen, 16 matcher, återstår.
– Så vi kan ju inte lämna walk over, påpekade Emil Salomonsson. Det som talar för oss är att alla lag nu avfärdar oss och kommer att känna pressen att ta tre poäng. Vi blir underdog i alla matcher och det måste vi utnyttja. För vi har det i oss.